Migrationsåret 1996 Den officiella avslutningen på Migrationsåret 1996 förrättades av kulturminister Marita Ulvskog lördagen den 30 november 1996. Avslutningen ägde rum i Rosenbad och Musikmuseet i Stockholm. Alla som deltog fick en CD med upptagning av bland annat en av världens äldsta röster som tillhörde Peter Wickbom. Han föddes i Alfta 1810 och berättar om sin emigration år 1846. CD:n finns i vårt museum och kan lånas hem av medlemmarna. Migrationsåret var det bredaste och folkligaste kulturevenemang som någonsin anordnats i Sverige, med hundratals program av olika slag; symposier, teater- och balettföreställningar, konserter, hembygdsfester, möten osv. Alla svenska universitet medverkade liksom många museer och andra institutioner, föreningar och ideella organisationer. Böcker har givits ut, och ut- och invandring har uppmärksammats i tidskrifter och dagstidningar. Också i USA blev jubileet en stor succé med arrangemang i 22 delstater. Det stärkte svensk-amerikanernas identitet och deras längtan efter kontakter med ursprungslandet. För vår del lyckades vi med hjälp av Irwin och Pearl Johnson i deras hemstad Thief River Falls, Minnesota, spåra några nya släktingar till J. P. Johansson. En av dem, Valerie Larson, har uppgivit till Irwin och Pearl att hon har information om Johan Petter Johansson som hon vill delge oss. Redan i nästa nummer av medlemstidningen hoppas vi kunna förmedla den till läsarna.

Arkiv- och forskningscentrum Svenska Emigrationsinstitutet, som bedriver verksamhet i Utvandrarnas Hus i Växjö, har ett nationellt arkiv- och forskningscentrum kring den svenska migrationen, främst kring den stora utvandringen till Nordamerika. Där finns också Europas största bestånd av berättande källor; brev, dagböcker, reseskildringar, bilder m m. Vidare har Emigrationsinstitutet låtit mikrofilma svensk-amerikanska kyrko- och föreningsarkiv samt tidningar. Man har också gjort en rad intervjuer och samlat amerikanska källor på mikrofilm.

Utvandrarnas Hus i Växjö

Växjöresan I styrelsen ansåg vi att ett besök i Utvandrarnas Hus i Växjö skulle kunna ge en hel del intressant information om J. P. Johanssons föräldrars och syskons utvandring till Amerika. Då jag som SJ-anställd har fria resor på tåg, var det naturligt att jag fick uppdraget att resa till Smålandsmetropolen. På samma sätt som Sandvik Bahco väljer det bästa materialet och den bästa tekniken för framställning av exempelvis skiftnycklar, valde jag det bästa transportmedlet för resan till Växjö - tåg X 2000. Bara några minuter efter avgången från Västerås Centralstation passerade jag den första historiska platsen - Långängskrogen. Där var J. P. Johansson rallare 1873 och var med om att bygga den bana som jag färdades på. Visserligen är den nu ombyggd, har dubbelspår och tillåter högre hastighet än på Johan Petters tid. Men ändå, jag kände historiens vingslag. I järnvägsknuten Kolbäck körde vi in på Eskilstunabanan, som Johan Petter också var med om att bygga. Då vi närmade oss Eskilstuna hann jag även med att se en skymt att f d Munktells verkstäder, där han var anställd åren 1874-77 och 1880-86. Av alla dessa påminnelser om J. P. Johanssons olika verksamheter på de platser tåget passerade, fick jag naturligtvis en ”kick” och inspirerades inför mitt forskningsuppdrag. Samtidigt som jag satt i Bistron på tåget och åt och drack gott, närmade jag mig Växjö med hastigheten 200 km/tim. Många var de bilar som vi körde om och sedan inte såg skymten av. Jag kom till Växjö utvilad, mätt och glad och påbörjade genast en stärkande promenad till Utvandrarnas Hus. I receptionen anmälde jag mitt ärende och blev visad till läsesalen. Med personalens hjälp hade jag så småningom kopior av två passagerarlistor i min hand. Den ena listan upptog Anna Sofia Johanssons andra etapp på emigrationsresan som företogs med båt från Göteborg till Hull i England. Den andra listan upptog de övriga av familjen Johansson Bryngelsdotter, som också åkte båt från Göteborg men med Fredrikshamn i Danmark som etappmål. Se listorna nedan. Detta var en höjdpunkt i forskningen om deras utvandring, som vi inspirerats till av arrangemangen och reportagen i tidningar, radio och TV under Migrationsåret 1996. Givetvis sände jag i det ögonblicket en tacksamhetens tanke till J. P. Johansson för att han inte förverkligade sina planer på att utvandra. Förrådsförvaltaren på Munktells gav jag också en tanke, då det var han som i oktober 1880 gav J. P. Johansson ett så fint erbjudande om anställning, att han avbröt Amerikaresan i Eskilstuna och stannade i Sverige. Efter övernattning på hotell återupptog jag forskningen på förmiddagen nästa dag. Nu kände jag mig hemma i lokalerna och arbetet gick lättare. Jag sökte i mikrofilmade kyrkböcker från St. Peters, för att eventuellt få fram några uppgifter om J. P. Johanssons morbror Andrew Bryngelson, som gjorde det misslyckade försöket att locka J. P. Johansson att emigrera till USA. Hade Andrew däremot lyckats hade kanske Cresent varit ”the original” och Bahco-skiftnyckeln en blek kopia - o, hemska tanke!

Passagerarlistorna Av förteckningen framgår bl a utvandrarnas ålder. Johan Petters syster Anna Sofia Johansson var 22 år då hon den 29 april 1881 avreste från Göteborg till Hull för vidare befordran över England till Amerika. Hon reste med postångaren Romeo. Anna Sofia arbetade åt sin morbror Andrew Bryngelsson och rekognoserade samtidigt för sina föräldrars och syskons utvandring samt bidrog ekonomiskt till deras resekostnader.